Lika barn leka bäst?

Ett intressant ämne dök upp häromdagen i en diskussion med en vän. Varför är det så svårt att prata om sitt företagande med icke företagare? Jag har inte tänkt på det så mycket tidigare men när diskussionen dök upp så insåg jag att även jag omger mig mycket med andra företagare. De av mina vänner som inte är företagare pratar jag sällan jobb eller framförallt sällan företagande med.

Är det jag och andra som mig som har fördomar eller är det helt enkelt så det är? Måste säga att jag upplever det som att det är svårt att få en förståelse för företagandet hos de som är icke företagare. Då menar jag förståelse både för sättet man jobbar på och hur man bemöter kunder och allt annat som har med företagande att göra. Visst kan jag prata om vad det är jag gör, men det är inte det som är det svåra. Utan det är själva företagandet jag menar…

Det var svårt för mig redan när jag för 5 år sedan bestämde mig för att starta mitt företag. Redan då kändes det direkt som att detta var något jag fick bolla med likasinnade. Nog för att jag hade stöd från föräldrar och nära vänner men jag menar alla de andra som finns runtomkring…

Vad tycker ni? Hur upplever ni det, och då menar jag både ni som är företagare och ni som är anställda. Är det jag som har fördomar eller är det såhär det är??

2 comments

  1. Det är inte så att det är en klassfråga? Alla som talar sig varma för företagande och entreprenörsskap och hela middevitten har jag en viss fördomsfull uppfattning om att de har en bakgrund som antingen är förankrad i en stadig krämartradition där mamma och pappa har företag eller hur som helst att där finns antingen pengar eller kulturellt kapital (högutbildade föräldrar, ärvda pengar, adelsskap) som backar upp. Så, som svar på din fråga: Ja, lika barn leka bäst.

  2. Vet inte om jag tror att det är en klassfråga, men jag tror att det är ”enklare” att starta ett företag och driva det om man har andra runtomkring sig som gör detta. För min del så har jag en pappa som drivit eget företag i alla år och numera är jag även gift med en man som driver eget företag. Båda dessa är visserligen egenföretagare utan anställda och ingen av de eller jag tillhör en ”högre” klass. Utan vi drivs av en lust att göra det vi vill och kan.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>