Jag önskar er alla kunder, vänner och bloggläsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!
Hoppas att få se er här igen efter helgerna 
Kram Sanna
Monthly Archive for december, 2009
Hur tänker egentligen försäkringskassan? Jag vet att det är många med mig som skrivit i sina bloggar om detta men jag har ännu inte debatterat öppet kring detta ämne. Nu är jag dock oerhört besviken, irriterad, förbannad och förundrad över hur det kan gå till i vårt land! Trots att jag är helt emot det så funderar jag starkt på om vi inte borde gå över till en privat sjukförsäkring istället! DÅ har det gått långt om jag ens snuddar vid de tankarna.
Lyssnade på P1 imorse påväg till kontoret och där var en intervju med Christina Husmark Pehrsson. Jag blir bestört! Av två anledningar. Den första är att de kan ju inte själva beskriva vad den här ”introduktionskursen” på arbetsförmedlingen är, hur i hela friden ska då svenska folket tolka det? Sen funderar jag på om de helt glömt bort att svenska folket är fostrade i två saker gällande just detta ärende. 1. Försäkringskassan går man till när man behöver pengar om man är sjuk. 2. Arbetsförmedlingen går man till när man behöver ett jobb. PUNKT!!!! Hur i hela friden tror de att man från detta ska kunna ta till sig att man ska ”slussas” från försäkringskassan till arbetsförmedlingen (akassan) utan att tro och tänka att de vill att man ska byta jobb eller börja jobba. I intervjun säger Christina Husmark Pehrsson att det ska vara en ”personlig” kurs med rehabilitering och där man ska få hjälp i sin framtid. jovisst!!
Hur ska det gå till när de har stängt ute läkarna??? För det är min nästa fundering. VAR är läkarna, de som faktiskt kan sjukdomar, i detta??? Är det inte läkarna som borde vara inkopplade i sina patienters väl och ve? Är det inte läkarna som borde ha en diskussion med försäkringskassan och ev. arbetsförmedlingen tillsammans med patienten för att bedöma hur man ska gå vidare?? För vad jag vet så är INTE personalen på försäkringskassan och arbetsförmedlingen utbildade läkare, eller har jag missat något??? Dessutom finns det i sjukvården ett gäng väl utbildade rehabiliterare som är kopplade till läkarna. Det är ju de som faktiskt kan sjukdomsbilderna, var finns de i hela den här diskussionen??
Jag kan förstå att man vill hjälpa de som är sjukskrivna att bli mindra sjukskrivna men herregud! Det måste ju göras på rätt sätt!
NÄ, skärpning Sverige och de som sitter vid makten. Ni måste verkligen börja lyssna på de som finns runtomkring er. För hur det än är så lever vi i Sverige och även om vi är uppfostrade att ”lyda” vår regering så är vi också uppfostrade i att vi faktiskt har något att säga till om när vi tycker att de som är ansvariga gör fel!
fortsättningen på mitt tema denna veckan kommer imorgon. Idag tänker vi, hjärnan och jag, och njuter av ett snöigt Malmö!
Spenderar två, tre dagar med att blogga, plocka med foto, tänka på julklappar, bokföra, städa kontoret. Samtidigt som jag vet att jag borde ta tag i det där jobbet som ligger på skrivbordet och skriker till mig. Men jag orkar inte, vill inte, väntar. Medan jag väntar så bloggar jag lite till, bokför lite till och städar ytterligare ett skåp.
Sen händer det. Jag tänker -nä, nu måste jag ta tag i det där jobbet, mötet är ju imorgon! Tar fram mappen på skrivbordet och mappen i datorn. Två timmar senare har jag allt färdigt! Snyggt och prydligt har jag radat upp alla frågeställningar, letat upp alla sidor på nätet och tagit fram alla gamla dokument, för det mesta även hunnit prata med ett antal personer i telefon om projektet också.
Sätter mig ner och funderar kring detta fenomen. Är det så för alla företagare eller är det bara jag? Går in till maken i rummet bredvid och börjar lite smått diskutera detta, i mina ögon, lite konstiga sätt att arbeta på. Han lyser upp och säger – ja, men det är ju precis så för mig med!
Fram och tillbaka drar vi detta resonemang och kommer fram till att hjärnan på något sätt bearbetar det man ska ta tag i medan man gör en massa annat. Den stora frågan vi ställer oss är, kan man göra något produktivt som kan ge en betalt när man gör allt det där andra eller är den tiden helt förpassad till saker som inte kräver en massa hjärnaktivitet? Jag tror att det för min del handlar om att göra icke jobbrelaterade saker för att låta min hjärna bearbeta det jag ska ta tag i. Icke desto mindre kreativa saker dock, bara saker som gör att hjärnan arbetar med andra delar. Tror jag.
Vad säger ni? Hur fungerar det för er? Jag är nyfiken, vill veta mer och framförallt är jag nyfiken på hur ni funderar, om ni funderar, kring detta ämne!
Såhär kan man läsa på Martins blogg:
Digital läsning i all ära, men bokstäver på döda träd kommer att hålla fanan högt även nästa decennium (om inte annat för min konsumtion) och nu när det blott är knappa två veckor kvar till jul tänkte jag försöka skapa en jul-stafett för att sprida kärlek via #julbok till bloggare man gillar!
Jag kan inte annat än tycka att detta är superbt! Därför väljer jag att gå med i den här stafetten.
Mitt val av bok hamnar på en av mina allra mest älskade nordiska författarinnor. Herbjörg Wassmo. Boken jag väljer är Dinas bok. Anledningen till mitt val är att just den här boken betytt mycket för mig på olika sätt och därför vill jag ge den till en bloggvän som jag tycker är värd att få en betydelsefull bok!
Bloggvännen är den aldrig sinande källan till nya böcker, nya influenser, nya ideér och nya infallsvinklar blandat med en hel del skoj Karin som har bloggen Svenssonliv och dessutom driver Bokcirkelföralla. GOD JUL, en bok kommer med posten!
Om DU som läser nu vill vara med på jultemat ”En bok till en bloggvän”, gå då in på valfri nätbokhandel, lägg en beställning och twittra sen där du berättar om en bok du ger bort – samt till vem. Länka sen hit och berätta att du är med!
Twitter: #julbok
Ny vecka, nya utmaningar. Vi närmar oss julen med stormsteg och det gäller att fånga de sista pusselbitarna innan lite ledighet. I förra veckan skrev jag en del om språket här på bloggen. Min tanke var att jag sakta men säkert ska försöka ha ett nytt ämne här varje vecka som jag ska skriva om. Men för att avsluta förra veckans ämne tänkte jag hänga på en Twitter stafett som jag tyckte verkade super rolig! Se nästa inlägg!
Språket på radio, egentligen är den överskriften lite väl missvisande. Detta inlägg ska inte handla om hur språket är på radio utan snarare tipsa er alla om programmet Språket på P1. Ett program som man absolut inte ska missa om man är det minsta nyfiken på vad som sägs om vårt språk. Både från de riktigt duktiga och från alla oss andra
Följ programmet Språket på P1.
’Språket’ är ett program om hur språket
används och förändras, om språkvård och om
hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra
Varje tisdag med repris senare i veckan kan man lyssna till hur programledarna vänder ut och in på vårt språk och svarar på diverse underliga frågor kring just språket!
Numera kan man även bli Fan på deras Facebook sida
Gjorde idag en sökning på Wikipedia med ordet SPRÅK. Tanken från min sida var att hitta intressanta bitar att skriva om denna veckan. Men där var så mycket intressant bara på wikipedia att jag helt enkelt kopierar delar och sen låter er själva gå vidare och läsa om språket.
Från Wikipedia om Språk:
Språk är ett system för kommunikation som används av alla människor, och som barn tillägnar sig under sina första levnadsår. Barn lär sig använda språk lika naturligt som de lär sig att gå. Språkets medium kan vara antingen talat språk eller teckenspråk eller skrift, som alla är i princip likvärdiga bärare av språklig kommunikation.
Begreppet språk har två nära sammanbundna, men ändå separata betydelser; dels syftar det på det mänskliga språket som fenomen, dels syftar det på enskilda språk, kommunikationssystem för en avgränsad grupp människor.
Det mänskliga språkets ursprung är långt ifrån klarlagt, och ganska kontroversiellt. Det finns en mångfald av teorier, men alltför lite data. Vissa huvudlinjer går dock att skönja. Alla mänskliga populationer idag talar fullvärdiga språk, och har samma språkförmåga, alltså måste alla biologiska aspekter av vår språkförmåga ha funnits i vår senaste gemensamma förfader, som levde för 150 000 – 200 000 år sedan. Språket kan vara äldre, men det kan inte vara yngre.
Andra djur har sina kommunikationssystem, men inget som kommer i närheten av språket i komplexitet och flexibilitet. Vissa apor har dock varningsrop som verkar fungera som ord, med arbiträr koppling mellan ett visst läte och ett visst rovdjur. Människoapor kan lära sig vissa aspekter av språk, så att de kan använda ordliknande symboler för att kommunicera, och även lära sig förstå enkel engelska. Men de här apornas språkförmåga är fortfarande mycket begränsad, och stannar på högst en mänsklig tvåårings nivå.
Det finns många tusen språk som talas i världen. Det exakta antalet beror på hur man räknar – gränsdragningen mellan vad som är en dialekt och vad som är ett eget språk är ganska godtycklig, och baseras ofta nog lika mycket på politik som på rent språkliga förhållanden. En illustration av detta är att världen fick ett ”nytt” språk nyligen, montenegrinska, samtidigt som Montenegro blev självständigt. När Montenegro var en union med Serbien var montenegrinska bara en dialekt av serbiskan.
En ofta använd språkkatalog, Ethnologue räknar med 6 912 olika språk. Ungefär 800 av dessa språk, drygt 10%, har en egen artikel på svenska Wikipedia – se Lista över språk.
Jag vl nt tala åm ngt såm du sägr r nytt. Jag vill inte tala om något som du säger är nytt.
Läser sms från barnen och vartannat mess förstår jag bara inte. Förkortningarna är många och även om de egentligen är ganska kloka, när man tänker efter, så är det svårt att förstå. Dagens ungdomar lever i en annan självklarhet än vad vi någonsin har gjort. De är inte rädda för något. De förändrar utifrån vad som passar dem, inte utifrån vad vi säger till dem! De ifrågasätter, men väntar inte på svar utan gör det som de anser vara den bästa lösningen. Och frågan är om inte den lösningen i många fall är ganska bra. För vad är det som säger att vi måste skriva på samma sätt som vi har gjort i årtioenden? Jag är övertygad om att språket ändå kommer att finnas kvar, i både skrift och tal, oavsett hur dagens ungdomar förändrar det. Oavsett hur de förkortar eller förlänger språket. De förändrar det för de anser att det behövs. Utan tanke på konsekvenserna. Det är ganska befriande! Med spänning och förväntan väntar jag på de kommande åren och den förändring som kommer att ske. För den är här, hur mycket eller lite vi än vill det! Håll tankarna öppna för denna förändring så misstänker jag att det blir en härlig värld som kommer att visa sig!
