För 16 år sedan lyckades jag, till min mors lycka, med konststycket att föda en son på just Internationella kvinnodagen. Han är idag en lång, snygg, empatisk tjejtjusare (dock även en aning Don Juan
. Tjejerna kommer till honom för att få råd och hjälp i de mest konstiga situationer och hälften av de vill nog helst bli flickvän till honom. Men jag är stolt över att ha fött just en son på den här dagen och han är min årliga hågkomst av den här dagen och hur viktig den är för alla oss kvinnor.
Så utan vidare firar vi den här dagen, alltid. Nu är jag lite nyfiken, hur firar alla andra den här dagen? Finns det något speciellt man kan eller bör göra? På min andra blogg Veckans middag har jag lagt upp en uppmaning kring just det här. Gå gärna in där och var med och kom med dina förslag på den typiska kvinnliga maträtten
Såhär står det på Wikipedia:
Den internationella kvinnodagen firas den 8 mars.
Den internationella kvinnodagen uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Datumet firas också av FN och i många länder är det en nationell helgdag. Internationella kvinnodagen instiftades redan 1910 vid den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen på initiativ av Clara Zetkin. 1977 antog FN en resolution som rekommenderar ett allmänt firande av en internationell kvinnodag.
I en del länder firas dagen genom att kvinnor får presenter och blommor och ett ”grattis på kvinnodagen” – en gest som dock många feminister reagerar mot då de knappast anser att det finns anledning att gratulera kvinnor på en dag som uppmärksammar ojämställdheten i samhället
Hur kan det komma sig att vissa dagar blir mer stirriga än andra? Sitter nu 18.40 vid köksbordet här hemma, letar efter en kontakt i Polen och funderar på vad som egentligen blev gjort idag. Känslan av stress har krupit sig på mig under dagen men samtidigt vet jag inte om det varit speciellt stressigt. Kom i lagom tid till kontoret, och just det… började skriva rent en mängd protokoll från förra veckans styrelsemöte, skulle ha gjort det i helgen. Var kanske här det gick snett? Sen var det möte över lunch med kollegorna. Gott, intensivt, givande och roligt. Men plötsligt var klockan två och jag hade samtal att ringa. En kund som undrade lite över TV sponsring, alltid roligt. Fortsatte sedan gå igenom de papper som låg på bordet medan telefonen ringde. Hela tiden. Men varje samtal var viktigt. Sen vidare in till posten, skicka kuvert, hämta paket (Buzzador paket med Dove prylar). Någonstans däremellan svarade jag på en hög med mail och försökte planera in de möten vi ska ha under veckan…
Ser på vad jag skrivit och inser att OK… det kanske är en anledning till att jag har en liten stresskänsla. Nog bäst att jag stänger datorn och börjar laga middag istället
Så var sportlovsveckan i Skåne över och dessutom försvann snön på kuppen! När jag gick ut idag så såg jag de första solträngda små vintergäcken, snacka om vårkänsla! Veckan som gått har varit lugn och skön. Har hämtat igen lite tid och fått iordning efter några olika jobb som leverats, vilket alltid känns skönt. Innebär att man kan bita tag i nästa grej med hull och hår imorgon måndag
Ute i tidningsvärlden har det hänt en hel del just denna veckan. Medievärlden skrev i fredags om hur platsannonsvolymen minskat 39% under hela året. Allt enligt Tidningsutgivarnas platsannonsindex. Vi får för tidningarnas skull hoppas att det antingen vänder eller att det dyker upp andra lösningar på intäkter.
I Vassa Eggens analysbrev kan man blandannat läsa om minskningen av dagstidningarnas upplagor i Sverige. Dessutom kom TS ut med sin upplagetidning. Läs här.
Avslutningsvis vill jag ta en funderare kring det här med gratistidningar. Jag kan varken säga att jag tror på det eller inte tror på det. Det jag tror på är att folk vill läsa det som är välskrivet och intressant. Oavsett om man har betalat eller inte betalat för det man ska läsa. Men jag är imponerad över de som driver sina idéer framåt och faktiskt inte tar betalt för det. En som verkligen tror på sin idé är Lars Yngve som driver tidningen Nya Upplagan. Idag kan man läsa en lång intervju med honom i Sydsvenskans söndagstidning. Mycket intressant och tänkvärt! Har du inte redan läst det så gå till närmsta bibliotek och låna söndagsdelen
Jag är en fanatisk bokälskare. Har varit sen jag kunde läsa mina första bokstäver. I tonåren gick istort sett all min tid åt att läsa och jag gick igenom mina föräldrars bibliotek innan jag fyllt 15år. (kanske inte det bästa och har fått läsa om mycket, men men). Dock är det som vuxen svårt att få tiden att räcka till. Det finns ju så mycket man vill läsa! Allt från romaner, skräckisar, facklitteratur till trädgårdsböcker och kokböcker. Men jag gör mitt bästa. Sen en tid tillbaks är jag med i en bokcirkel på nätet. Allt för att hålla mig ajour med de romaner som dyker upp på bokhimlen. Just nu har vi läst och twittrat om Boktjuven. En härlig bok som jag verkligen rekommenderar. Utöver den har jag den senaste veckan lagt följande böcker på vänt (i väskan, skrivbordet, sängbordet, köksbordet, soffbordet): Hypnotisören (jo, jag vet, men måste ändå läsa den), Rosa Elefanter (som förresten sponsrades av Kabusa böcker, TACK!), Future Premium Food och slutligen Hemma hos Jamie. Men om jag känner mig själv rätt blir det nog några till inom en ganska snar framtid. I bokhyllan på kontoret står en del facklitteratur som jag påbörjat men ännu inte läst ut och det kanske vore dags

Bestäm vilken produkt DU vill ska ha specialpris nästa vecka. Rösta på din favorit nu!
Denna rubrik står på förstasidan på en amerikansk fotoaffärs hemsida. Man har i den här butiken valt att låta besökarna på hemsidan välja vilken produkt som ska ha ett bättre pris. Varje vecka ändras produkterna och det finns alltid en ”första” produkt med bäst pris och sen tre andra produkter med lite bättre pris.
Jag är hänförd över idén och hur man på ett oerhört enkelt men samtidigt listigt sätt lyckas få kunderna att vara med och bestämma priset och på så sätt även enkelt berättar för företaget vilka produkter man som kund föredrar. Vet inte om någon butik i Sverige använder sig av detta men jag hoppas nästan att det finns det då idén är genialisk. Ett oerhört enkelt sätt att få ett kundengagemang och även få återkommande och intresserade kunder. Plus att man samtidigt faktiskt får veta vad kunderna föredrar. I just den här butiken förstår jag det som att det ofta blir samma produkter som sätts ner i pris, vilket i sin tur kan leda till att man kan köra andra aktiviteter med just dessa produkter. Det måste finnas oändliga vägar att utnyttja detta på!
Önskar nästan att jag själv haft en butik och faktiskt kunna pröva detta sättet att engagera och knyta till mig kunder. Men jag ska absolut ha det med mig som en bra och viktig kunskap framöver.

I förra veckan bloggade Ronnestam om en trevägsmodell för en bra strategi kring sociala medier. Det är svårt idag för alla företag att ta ställning till hur man ska göra kring de sociala medierna. Ska man använda sig av alla de vägar som finns? Om man gör det hur ska man gå tillväga, vilka regler ska man följa, hur ska man förhålla sig till det som företag? Det finns många oerhört duktiga människor idag som skriver om de sociala medierna. Jag har tidigare tipsat om några stycken. Men den modell som Ronnestam presenterar tycker jag är riktigt bra och vill gärna tipsa vidare om här.
Det hela bygger på tre modeller:
Den sociala trappan
Denna modellen fokuserar på den övergripande processen
Den sociala verktygsmatrisen
Här vet du redan vilken sorts närvaro ditt företag behöver. Det är nu dags att kartlägga de verktyg som behövs för att du ska veta när du ska vara tyst, när du tala och när du ska lyssna.
Den sociala virala spiralen
Nu handlar det om hastighet. Sprid din information. Men gör det med eftertanke, finess och timing.
Som läsare får man en ingående presentation av de tre modellerna och hur man kan använda sig av de i sitt företag. Är du om något intresserad av vad de sociala medierna kan göra för dig och ditt företag, gå då in och läs hela inlägget här.
Tittar mig omkring på kontoret såhär en måndagmorgon. Det är sportlov vilket innebär delvis lite lugnare på jobbfronten men samtidigt lediga skolbarn och ett antal högar på skrivbordet som bör tas om hand. Gillar mitt kontor och mina högar. Idag består de utav senaste Passion For Business, TIME, Affärsvärlden, papper från skatteverket, räkningar, anteckningar och idépapper. I söndagens Sydsvenskan läste jag en artikel om kaffedrickandet. De hade blandannat intervjuat en tjej som hade ett café som sitt delvisa kontor. Lite häftigt om man jobbar hemifrån, men frågan jag ställer mig är, skulle jag kunna göra så? Förstår hur skönt det är att komma hemifrån om man har kontoret hemma. Det hade jag också velat. Men samtidigt vet jag inte om jag kunnat få arbetsro på ett café… Fast det beror ju på vad man gör. Men det lät ändå mysigt och det är härligt att dagens teknik kan möjliggöra ett sådant sätt att arbeta på för oss egenföretagare.
Själv gillar jag mina rutiner med att komma in på kontoret, sätta på kaffe, koppla in datorn, kolla ev. post, kolla mailen, hämta kaffe, blogga lite och sen börja se sig om i högarna efter vad man ska bita tag i den här morgonen.
På tal om det är det nog dags att ta tag i de där högarna nu….
Söndag eftermiddag och jag har precis avslutat månadens Twitter bokcirkel. Vi har idag bokcirklat om boken Boktjuven (som jag dock ännu inte läst ut). Snacka om att utnyttja dagens teknik fullt ut
Tidigare i veckan var jag och mina kollegor bjudna på frukost till andra kollegor i branschen. Riktigt roligt och det var en händelserik och härlig frukost. Förutom trevlig bekantskap så blev vi riktigt inspirerade av att se andras lokaler och blev då sugna på att fixa till våra gemensamma lokaler och sen har veckan gått i inredningstankar. Vi får se vad det blir i slutänden. Men det är skönt att göra en liten upprustning emellanåt. Från början när vi flyttade in i våra lokaler tog vi dit saker från våra olika lokaler och satte ihop. Har varit helt ok fram tills nu, men nu är det dags att göra en liten upprustning. Bildbevis kommer (troligen) om en vecka
Utöver böcker och inredning har veckan gått åt till bokföring (är ju sådana tider nu) men en del tid har även spenderats med att fundera på kommande uppdrag och på vilka projekt jag vill kasta mig in i under 2010. Min vana trogen har jag alltid något ideellt projekt som jag är engagerad i och 2010 blir det utan tvekan mitt stöd och engagemang i EMSF. Vårt mål i år är att nå ut ordentligt med fonden, få fler intresserade av MS och få fler som stöttar med pengar så att vi kan göra det som stiftelsen är startad för. Bidra med pengar till rehabilitering, information och forskning för och om MS.
Nu ska jag baka pizzabullar åt tonåringarna och hoppas på en spännande sportlovsvecka!
Sitter utmattad vid köksbordet efter en lång dag. Ett stort gäng tonåringar har ätit makens pannkakor och diskuterat hur dagen har varit. De börjar prata jobb och jag känner att mina öron spetsas. Är något som får mig intresserad. Något som väcker min trötta hjärna. Äldsta sonens flickvän berättar hur hon äntligen har fått ett jobb. Ett hett efterlängtat jobb som både behövs och blir roligt. En av sönerna kontrar då och berättar att även han fått jobb, han är själv fortfarande lite paff över det hela men oerhört nöjd och även här lyser ögonen av lycka! Förhållandena och åldrarna är olika. Den ena 21 och den andra 15. Men båda är lika nöjda och belåtna och nog lite förvånade! Är det tur eller skicklighet frågar jag mig.
Lyssnade på Tendens i P1 när jag satt i bilen påväg hem idag (onsdag) och programmet handlade om ungdomar som försvinner ur systemet efter nian. De väljer att inte läsa vidare. Väljer att gå andra vägar. Men de pratar inte högt om det. Nu har man tillsatt en grupp som ska leta upp alla de här ungdomarna som ingen riktigt vet vad de gör. Jag kopplar ihop detta med mina ungdomars diskussion kring jobb och funderar då på hur gör de här ungdomarna. De som själva väljer att inte gå vidare i skolans värld. Som väljer att stå utanför det ”normala”. Hur går det för de? Får de jobb? Vilken slags jobb får de? Blir de nöjda och får de det stöd de behöver för att ha den styrka som krävs för att klara sig ute i den ”stora, stora” världen?
För det handlar inte bara om att man ”måste” och ”bör” plugga vidare efter nian. Den handlar också om allt annat. Är man tillräckligt vuxen för att klara sig i den värld vi lever i idag? Har de här ungdomarna vuxna som kan hjälpa de påvägen?
Nyfiken och intresserad men samtidigt lite skrämd av tankarna som väcks. Vad gör jag om någon av mina, som ännu inte börjat gymnasiet, väljer att inte läsa vidare. Min omedelbara intuition är att det finns inte, går inte. Men jag inser också vikten av att man som vuxen finns där för sina ungdomar, oavsett vilken väg de väljer att ta. Vi kan bara råda de till en viss del. Sen får man hoppas att de lyssnar. Och gör de inte det så har man åtminstone funnits där under tiden. Och vilken väg de än väljer kommer de alla att behöva jobb. För hur mycket eller lite ungdomar idag än väljer att utbilda sig så kommer de att hamna i en situation där de behöver jobba och tjäna pengar.