I måndags dök det upp en länk på twitter från Mymlan. Hennes bloggtema denna veckan handlade om avslut och hon uppmanade alla som ville att skriva ett inlägg om avslut och länka till henne. Jag gillar hela tanken med att man är flera bloggare som skriver om samma ämne. T ex kan ni följa FBTW på min matblogg denna veckan. Så varför inte skriva om avslut. Det är ett ämne som å ena sidan väcker en massa funderingar i huvudet på mig och å andra sidan blir det helt tomt.
Låter tankarna snurra runt och en av sakerna som dyker upp är mitt skrivprojekt jag höll på med i somras. Har jag avslutat det? Egentligen inte. Men det har hamnat i byrålådan och jag har gått vidare. Så det kan väl inte kallas ett avslut? För massvis med år sedan avslutade jag en relation men eftersom vi har barn ihop pågår relationen som föräldrar alltid. Alltså inget helt avslut där heller. Men ett arbetsprojekt då? Där kan jag väl hitta ett avslut och skriva om? Både och. Där också. De flesta av mina arbetsprojekt är pågående projekt som aldrig riktigt avslutas. Det skulle då vara när faktiskt en kund bestämt sig för att jobba med någon annan. DET är ju riktigt jobbigt och något man varken vill tänka på, ta upp till ytan eller ens ta i. Men det är kanske det man borde? Ta fram den där kunden. Arkivera mapparna på en hårddisk och lägga denna hårddisk djupt i en låda någonstans. Slänga alla papper relaterade till den här kunden. Slänga allt annat fysiskt. Men oj vad det är svårt! Jag kan faktiskt bli lite motiverad, ändå, när jag tittar upp från datorn och in i bokhyllan. Ser pärmen som tillhör den där kunden, fundera en stund på hur jag kan göra för att kanske börja jobba med kunden igen eller kanske hitta en liknande kund. Området kan jag ju. Så nä.. jag vill nog inte avsluta den där kunden ändå. Helt.
Det var inte så enkelt att skriva om ett specifikt avslut för min del. Jag önskar att jag kunde skriva om min sjukdom, MS, och säga att den gick att avsluta. Men det går liksom inte. Den följer mig genom livet, däremot har jag lärt mig att leva med den och det kanske kan räknas som ett avslut. Ett avslut på funderingarna kring hur hemskt det är att ha en sådan sjukdom. Ett avslut kring att inte varje morgon känna efter i kroppen om allt fungerar som det ska. Helt enkelt ett avslut som gör att jag accepterar att jag har sjukdomen, lever med den och helt enkelt trivs ändå!
Nu avslutar jag detta inlägg och hoppas på att många andra gör intressanta inlägg kring detta ämne!
för fler inspirerande moleskinsidor kolla här.
Jag är en digital person. Älskar min dator. Min iPhone. Min synkning av kalendrar. Mina påminnelser. Men jag är också en analog person. Älskar att göra små anteckningar. Älskar att skriva med olika sorters pennor. Det finns ju så många! Älskar att klistra in små lappar i anteckningsböckerna med saker som har hänt eller ska hända eller bara med saker jag tycker är vackra. Fram till för inte så längesedan fick jag utlopp för allt detta genom att jag helt enkelt hade en analog kalender. Problemet med den är ju bara det att den faktiskt aldrig påminner en om vad som händer om en kvart eller i övermorgon. Dessutom måste man ju alltid ha den med sig. Tillsammans med telefon och laptop. Så jag gick över till den digitala världen. Skönt. Tills jag började sakna den analoga världen.
Detta har jag sen funderat på fram och tillbaka på. (jo jag vet.. ilandsproblem, tråkigt men ändå) Men häromdagen visade maken mig en mängd bilder på illustrationer i moleskineböcker. DÅ insåg jag att bara för att jag kör en digital kalender hindrar ju faktiskt inte att jag har en underbart härlig moleskine anteckningsbok med mig överallt. Om jag vill. Där kan jag klottra, klistra, skriva, samla vad jag vill utan att bry mig om att den inte påminner mig om vardagen. För det gör ju min digitala värld så bra 
funderingar en söndagkväll när jag borde summera veckan som gått…. får bli imorgon istället
Hur kan det komma sig att vissa dagar blir mer stirriga än andra? Sitter nu 18.40 vid köksbordet här hemma, letar efter en kontakt i Polen och funderar på vad som egentligen blev gjort idag. Känslan av stress har krupit sig på mig under dagen men samtidigt vet jag inte om det varit speciellt stressigt. Kom i lagom tid till kontoret, och just det… började skriva rent en mängd protokoll från förra veckans styrelsemöte, skulle ha gjort det i helgen. Var kanske här det gick snett? Sen var det möte över lunch med kollegorna. Gott, intensivt, givande och roligt. Men plötsligt var klockan två och jag hade samtal att ringa. En kund som undrade lite över TV sponsring, alltid roligt. Fortsatte sedan gå igenom de papper som låg på bordet medan telefonen ringde. Hela tiden. Men varje samtal var viktigt. Sen vidare in till posten, skicka kuvert, hämta paket (Buzzador paket med Dove prylar). Någonstans däremellan svarade jag på en hög med mail och försökte planera in de möten vi ska ha under veckan…
Ser på vad jag skrivit och inser att OK… det kanske är en anledning till att jag har en liten stresskänsla. Nog bäst att jag stänger datorn och börjar laga middag istället 
Så var sportlovsveckan i Skåne över och dessutom försvann snön på kuppen! När jag gick ut idag så såg jag de första solträngda små vintergäcken, snacka om vårkänsla! Veckan som gått har varit lugn och skön. Har hämtat igen lite tid och fått iordning efter några olika jobb som leverats, vilket alltid känns skönt. Innebär att man kan bita tag i nästa grej med hull och hår imorgon måndag
Ute i tidningsvärlden har det hänt en hel del just denna veckan. Medievärlden skrev i fredags om hur platsannonsvolymen minskat 39% under hela året. Allt enligt Tidningsutgivarnas platsannonsindex. Vi får för tidningarnas skull hoppas att det antingen vänder eller att det dyker upp andra lösningar på intäkter.
I Vassa Eggens analysbrev kan man blandannat läsa om minskningen av dagstidningarnas upplagor i Sverige. Dessutom kom TS ut med sin upplagetidning. Läs här.
Avslutningsvis vill jag ta en funderare kring det här med gratistidningar. Jag kan varken säga att jag tror på det eller inte tror på det. Det jag tror på är att folk vill läsa det som är välskrivet och intressant. Oavsett om man har betalat eller inte betalat för det man ska läsa. Men jag är imponerad över de som driver sina idéer framåt och faktiskt inte tar betalt för det. En som verkligen tror på sin idé är Lars Yngve som driver tidningen Nya Upplagan. Idag kan man läsa en lång intervju med honom i Sydsvenskans söndagstidning. Mycket intressant och tänkvärt! Har du inte redan läst det så gå till närmsta bibliotek och låna söndagsdelen
Jag är en fanatisk bokälskare. Har varit sen jag kunde läsa mina första bokstäver. I tonåren gick istort sett all min tid åt att läsa och jag gick igenom mina föräldrars bibliotek innan jag fyllt 15år. (kanske inte det bästa och har fått läsa om mycket, men men). Dock är det som vuxen svårt att få tiden att räcka till. Det finns ju så mycket man vill läsa! Allt från romaner, skräckisar, facklitteratur till trädgårdsböcker och kokböcker. Men jag gör mitt bästa. Sen en tid tillbaks är jag med i en bokcirkel på nätet. Allt för att hålla mig ajour med de romaner som dyker upp på bokhimlen. Just nu har vi läst och twittrat om Boktjuven. En härlig bok som jag verkligen rekommenderar. Utöver den har jag den senaste veckan lagt följande böcker på vänt (i väskan, skrivbordet, sängbordet, köksbordet, soffbordet): Hypnotisören (jo, jag vet, men måste ändå läsa den), Rosa Elefanter (som förresten sponsrades av Kabusa böcker, TACK!), Future Premium Food och slutligen Hemma hos Jamie. Men om jag känner mig själv rätt blir det nog några till inom en ganska snar framtid. I bokhyllan på kontoret står en del facklitteratur som jag påbörjat men ännu inte läst ut och det kanske vore dags
Tittar mig omkring på kontoret såhär en måndagmorgon. Det är sportlov vilket innebär delvis lite lugnare på jobbfronten men samtidigt lediga skolbarn och ett antal högar på skrivbordet som bör tas om hand. Gillar mitt kontor och mina högar. Idag består de utav senaste Passion For Business, TIME, Affärsvärlden, papper från skatteverket, räkningar, anteckningar och idépapper. I söndagens Sydsvenskan läste jag en artikel om kaffedrickandet. De hade blandannat intervjuat en tjej som hade ett café som sitt delvisa kontor. Lite häftigt om man jobbar hemifrån, men frågan jag ställer mig är, skulle jag kunna göra så? Förstår hur skönt det är att komma hemifrån om man har kontoret hemma. Det hade jag också velat. Men samtidigt vet jag inte om jag kunnat få arbetsro på ett café… Fast det beror ju på vad man gör. Men det lät ändå mysigt och det är härligt att dagens teknik kan möjliggöra ett sådant sätt att arbeta på för oss egenföretagare.
Själv gillar jag mina rutiner med att komma in på kontoret, sätta på kaffe, koppla in datorn, kolla ev. post, kolla mailen, hämta kaffe, blogga lite och sen börja se sig om i högarna efter vad man ska bita tag i den här morgonen.
På tal om det är det nog dags att ta tag i de där högarna nu….
Söndag eftermiddag och jag har precis avslutat månadens Twitter bokcirkel. Vi har idag bokcirklat om boken Boktjuven (som jag dock ännu inte läst ut). Snacka om att utnyttja dagens teknik fullt ut
Tidigare i veckan var jag och mina kollegor bjudna på frukost till andra kollegor i branschen. Riktigt roligt och det var en händelserik och härlig frukost. Förutom trevlig bekantskap så blev vi riktigt inspirerade av att se andras lokaler och blev då sugna på att fixa till våra gemensamma lokaler och sen har veckan gått i inredningstankar. Vi får se vad det blir i slutänden. Men det är skönt att göra en liten upprustning emellanåt. Från början när vi flyttade in i våra lokaler tog vi dit saker från våra olika lokaler och satte ihop. Har varit helt ok fram tills nu, men nu är det dags att göra en liten upprustning. Bildbevis kommer (troligen) om en vecka
Utöver böcker och inredning har veckan gått åt till bokföring (är ju sådana tider nu) men en del tid har även spenderats med att fundera på kommande uppdrag och på vilka projekt jag vill kasta mig in i under 2010. Min vana trogen har jag alltid något ideellt projekt som jag är engagerad i och 2010 blir det utan tvekan mitt stöd och engagemang i EMSF. Vårt mål i år är att nå ut ordentligt med fonden, få fler intresserade av MS och få fler som stöttar med pengar så att vi kan göra det som stiftelsen är startad för. Bidra med pengar till rehabilitering, information och forskning för och om MS.
Nu ska jag baka pizzabullar åt tonåringarna och hoppas på en spännande sportlovsvecka!
I förra veckan startade jag jobbet att bli färdig med bokföringen för 2009. Hur det än är så måste man ju som företagare ta tag i den biten för eller senare. Jag brukar ha rätt bra koll och bokför kontinuerligt under året. Har mina högar med papper och min ordning som funkar fint. Så det var en enkel match, trodde jag! När jag väl gott igenom bokföringen så visar det sig att jag saknar några ganska viktiga kvitto! Detta dilemma har lite överskuggat allt annat, roligare, som hände under förra veckan. Tyvärr. Hoppas dock att jag kan lösa det på något sätt….
Vad har annars hänt då? tja, nyheten att annonspaketen Stormarknadspress och Land och rike ska slåss ihop blev officiellt. Såhär står det i början av pressreleasen:
Mediekoncerner kraftsamlar för att utveckla kundernas affärer
Ägarna bakom Land & Rike, Stormarknadspress, Internetsäljarena och Dagspress Direkt slår ihop verksamheterna till ett bolag och Hela Skåne går in som delägare. Målet är att bli den viktigaste mediepartnern för svenska annonsörer. VD blir Anders Sjösten, nuvarande VD på Land & Rike.
Det är alltid spännande med förändringar på mediemarknaden och det ska bli intressant att se vad som händer framöver och hur det kommer att påverka olika annonsmöjligheter.
Veckan gick snabbt och jag inser att den här sammanfattningen och återblicken borde jag ha gjort redan igår söndag… men men så blir det ibland! Jag får skylla på ett virrigt huvud som fortfarande letar efter kvitto
Want Back in the Game? Så stod det i ämnesraden i ett nyhetsbrev jag fick häromdagen från tidningen PINK. Det visade sig att artikeln handlade om kvinnor (i USA) som funderar på att hoppa av arbetssvängen under en period för att istället ta hand om familjen eller helt enkelt ta hand om sig själv. 30% av tidningens läsare hade någon gång tänkt denna tanke.
Men det visade sig också att av de kvinnor som faktiskt tar ledigt planerar över 90% att gå tillbaka till sitt jobb igen. I New York Times kan man läsa att nu under de dåliga tiderna är det fler och fler kvinnor som väljer att gå tillbaka till sina jobb eller att helt enkelt söka jobb. Man är rädd för hur framtiden ska te sig eller helt enkelt för att ens make redan blivit uppsagd. Men det är svårt. I USA kan det i många fall vara kvinnor som varit hemma med barn i mer än 10 år som pga de dåliga tiderna nu känner sig manade ut i arbetslivet igen. En situation som nog inte är den lättaste, om man inte har hållit sig ajour med sitt yrke under de här åren.
För att göra någonslags jämförelse med oss arbetande kvinnor här i Sverige får man väl ta vår föräldraledighet eller möjligheten till att ta tjänsledigt, som avbrott från arbetslivet. Nu var det längesedan jag var hemma med småbarn men jag hör konstant mammor (och pappor) runt omkring mig som funderar just på hur de ska förhålla sig till sitt arbete under den tid de är föräldralediga. Ska man hålla sig ajour medan man är hemma eller ska man utnyttja sin ”rätt” att vara borta från sitt jobb helt? Vilket av detta gynnar en mest i det långa loppet, egentligen? Är det så att man har större chanser att komma tillbaka till sitt jobb om man är aktiv samtidigt som man är ledig eller får man inte tillräckligt fokus då på det man har valt att vara ledig för (barn, långresa, annat jobb). Kanske syftet med ledigheten får avgöra hur man förhåller sig. Och kanske man inte vill tillbaka igen till samma ställe?
Om det skulle vara jag som skulle fatta de här besluten hade jag nog fått leta upp en mentor eller coach som kunde guidat mig fram längs vägen. Inget ont i det men jag är just nu glad över att jag kan luta mig tillbaka i min stol, läsa mina tidningar och se med glädje på mina tonåringar som numera klarar sig rätt bra på egen hand, tills maten kokar över och tvätten ska bli ren .
