Tag Archive for 'åsikter'

Filtrerar du barnens tillgång på datorn?

Filtrerar du barnens tillgång på datorn? Ett hett ämne som diskuterats fram och tillbaks genom åren. Den stora frågan är, ska man filtrera delar av åtkomsten för barnen eller ska man det inte?

Mina barn är numera 15 och 17 år gamla och när de började använda datorer var utbudet mindre än vad det är idag. Min intuition sa mig, redan då, att för att mina barn skulle lära sig det som jag ville så behövde datorn vara helt öppen. Under årens lopp har jag aldrig ångrat mitt beslut och istället har den öppna kommunikationen med mina barn varit den vägledande kring alla ämnen. De har båda två säkerligen dykt in på siter och hamnat på forum som inte varit de bästa men det har vad jag kan se snarare ökat deras kännedom om vad internet är för något och hur man bör gå tillväga. Jag har haft samtal med både son och dotter kring hur man bör bete sig och vad man bör akta sig för och då gäller det både i stan och på internet.  Jag har aldrig gjort skillnad på internet, stan, tidningar eller andra situationer där man möter information och andra människor.

Men min fråga nu är, hur tänker man som förälder idag när man har en 5-7 åring som sitter framför datorn och har tillgång till internet? Jag har rannsakat mig själv, diskuterat med familjen och kommit fram till att jag har samma åsikt som jag alltid har haft. Det handlar om att kommunicera med sina barn och få de att förstå vad internet är för något, precis som man lär de att titta åt vänster och höger när man går över en väg. Visst kan jag tycka att man kan göra standardinställningen att barnen inte ska hamna på porrsiter men det är ju det lilla. Det jag har förstått från forum och andra diskussioner är att föräldrar är oroliga för att barnen hamnar på konstiga öppna forum och chattrum och att man kanske bör sätta restriktioner för deras sökvägar på Google. Men är det någon mening med det, undrar jag då? Frågade ungdomarna där hemma och de svarade omedelbart att för att ens en gång hamna inne i de ev. konstiga trådar som finns på vissa öppna forum behöver man skriva så många olika underliga sökord att det nästan är omöjligt. Speciellt då för en 5-7 åring. Min nästa fråga är då, vad är man som förälder rädd för idag när man vill filtrera sökvägar och sidor? Och vad är det man vill filtrera?

PrintFriendly

Ett könsrelaterat fenomen – torsdagskrönika

Drar för hundrade gången (på 10 år)  på mig de gråaktiga, sladdriga mjukisbyxorna tillsammans med den slafsiga tröjan och de gamla gympaskorna (har dock en alldeles ny träningsbh!) och ger mig ut för att jogga. I spåret ser jag med förundran på de andra motionärerna och konstaterar snabbt en sak. Männen har de senaste joggingskorna med rätt dämpning, de tajta byxorna som gör det lätt att röra sig och den korrekta vindjackan så att de blir lagom svettiga. De är ute och joggar för kanske tredje gången den veckan och stegen är lätta. Kvinnorna i spåret ser ut ungefär som jag. Svetten lackar. Den stickade tröjan var nog inte så bra mot vinden och svetten. Mjukisbyxorna trillar ner och lämnar en halvbar sladdrig mage. Gympaskorna från gympapasset på Friskis för sådär 10 år sedan har trasiga skosnören. De är ute och joggar för kanske tredje gången de senaste 10 åren.

Har jag rätt eller är detta ett fenomen som är inbillat?

Hur kan det vara så att männen nästan alltid har den utrustning som faktiskt krävs för den sport de utöver? Vem har berättat för de att det är bra? Vem har sagt att för att utöva en sport kontinuerligt och ihärdigt är det en fördel om man ser till att ha rätt utrustning, risken är annars att man tröttnar. Varför har ingen talat om detta för oss kvinnor? Eller, varför tror vi kvinnor att vi inte är värda detta? Ingår det i männens uppfostran men inte i vår?

Jag tycker att medias bild av det hela är ganska jämlik, åtmistone när det kommer till reklamen. Dock kan man ju enkelt säga att det skiljer sig när man läser olika tidningar om träning. Om man tex läser Aktiv träning (som är för män) så handlar det mycket om produkter, prylar, kläder och annat som underlättar så att man kan fokusera på sin träning. När man sen läser tex iform (som är för kvinnor) så är allt mycket mer fokuserat på det psykiska planet, att man ska må bra i sin träning. Ofta kan man läsa att det går likabra med en gammal cykel, det viktiga är att man kommer iväg.

Men det är här problemet kommer in. För visst går det bra att ta den gamla cykeln de första gångerna… MEN om man vill fortsätta och faktiskt få bra resultat så får man nog farao köpa den där lite dyrare mer avancerade cykeln. Annars tröttnar man lätt. Det är bara det att det inte är någon som talar om det för oss kvinnor! Och nu kanske du tänker att hon kan väl tänka själv. Jo, så är det. Men det är lätt att man faller i samma gropar man alltid gjort om ingen talar om för en att man kan ta en annan väg runt!

Själv läser jag både ovanstående tidningar för att få till mig det jag behöver. Fortfarande cyklar jag på den gamla oväxlade cykeln. Dock är träningsbh:n bara lite gammal och det finns planer på att jag ska köpa mig ett par joggingskor till. Och just det. Häromdagen köpte jag mitt första ställ med tajta byxor och vindjacka! Jag lovar! Det känns bättre och går snabbare att träna nu. Ingen tvekan om den saken!

PrintFriendly

Ge mig ett tips – torsdagskrönika

Ibland går det bara inte. Lite för mycket händer runt omkring för att jag ska ha orka att skriva något bra här. Dagens torsdagskrönika blir istället en utmaning till er som läser detta! Skriv i kommentaren vad ni vill att jag ska skriva om, vad är ni nyfikna på, vad vill ni veta mer om kring medier och marknadsföring? Dessutom vore det superskoj om ni vill tipsa om era egna hemsidor och bloggar, jag läser gärna :)

PrintFriendly

Politiker och sociala medier

Detta kommer att bli ett högintressant ämne fram till valet. Hur ska politikerna ställa sig till de sociala medierna och hur kommer vi väljare att hantera det. En hel del funderingar kring just detta ämne hittade jag hos Ronnestam. Missa inte att läsa hans inlägg. Han länkar även vidare till artikeln Sociala medier ny PR kanal i SvD. Även Britstakston har skrivit 2 intressant inlägg i ämnet.

Själv ska jag läsa mer och fundera vidare på hur 2010 kommer att bli för partierna, företagarna och de sociala medierna. Jag är för dialog men vet också hur svårt det kan vara.

PrintFriendly

Klättra vidare

Läser lördagens krönika i Sydsvenskan. Thomas Frostberg funderar kring hur en lång rad av Skånes näringslivsprofiler trotsat tryggheten och sökt nya utmaningar mitt i lågkonjuktur och finanskris. Mina tankar far iväg och jag funderar kring det här med att klättra vidare i karriären. Under alla år har jag alltid hört dessa ord i samma mening som man pratar om bättre lön och finare titel men att klättra i karriären behöver inte innebära detta. Det kan också innebära och bör faktiskt just innebära att man gör val som är positiva för ens egen framgång. Oavsett om det innebär att man väljer att göra något man tidigare inte har gjort, bli chef över sina före detta kollegor eller att man startar eget företag.

Det valet man gör ska göra en nöjd med den insats man förväntar av sig själv.

Jag hoppas att Skånes näringslivsprofiler gjort sina val utifrån egna önskemål och drömmar och att de nu njuter inför det nya året och de utmaningar som det innebär!

PrintFriendly

Hur tänker försäkringskassan?

Hur tänker egentligen försäkringskassan? Jag vet att det är många med mig som skrivit i sina bloggar om detta men jag har ännu inte debatterat öppet kring detta ämne. Nu är jag dock oerhört besviken, irriterad, förbannad och förundrad över hur det kan gå till i vårt land! Trots att jag är helt emot det så funderar jag starkt på om vi inte borde gå över till en privat sjukförsäkring istället! DÅ har det gått långt om jag ens snuddar vid de tankarna.

Lyssnade på P1 imorse påväg till kontoret och där var en intervju med Christina Husmark Pehrsson. Jag blir bestört! Av två anledningar. Den första är att de kan ju inte själva beskriva vad den här ”introduktionskursen” på arbetsförmedlingen är, hur i hela friden ska då svenska folket tolka det? Sen funderar jag på om de helt glömt bort att svenska folket är fostrade i två saker gällande just detta ärende. 1. Försäkringskassan går man till när man behöver pengar om man är sjuk. 2. Arbetsförmedlingen går man till när man behöver ett jobb. PUNKT!!!! Hur i hela friden tror de att man från detta ska kunna ta till sig att man ska ”slussas” från försäkringskassan till arbetsförmedlingen (akassan) utan att tro och tänka att de vill att man ska byta jobb eller börja jobba. I intervjun säger Christina Husmark Pehrsson att det ska vara en ”personlig” kurs med rehabilitering och där man ska få hjälp i sin framtid. jovisst!!

Hur ska det gå till när de har stängt ute läkarna??? För det är min nästa fundering. VAR är läkarna, de som faktiskt kan sjukdomar, i detta??? Är det inte läkarna som borde vara inkopplade i sina patienters väl och ve? Är det inte läkarna som borde ha en diskussion med försäkringskassan och ev. arbetsförmedlingen tillsammans med patienten för att bedöma hur man ska gå vidare?? För vad jag vet så är INTE personalen på försäkringskassan och arbetsförmedlingen utbildade läkare, eller har jag missat något??? Dessutom finns det i sjukvården ett gäng väl utbildade rehabiliterare som är kopplade till läkarna. Det är ju de som faktiskt kan sjukdomsbilderna, var finns de i hela den här diskussionen??

Jag kan förstå att man vill hjälpa de som är sjukskrivna att bli mindra sjukskrivna men herregud! Det måste ju göras på rätt sätt!

NÄ, skärpning Sverige och de som sitter vid makten. Ni måste verkligen börja lyssna på de som finns runtomkring er. För hur det än är så lever vi i Sverige och även om vi är uppfostrade att ”lyda” vår regering så är vi också uppfostrade i att vi faktiskt har något att säga till om när vi tycker att de som är ansvariga gör fel!

PrintFriendly

Hur arbetar hjärnan?

Spenderar två, tre dagar med att blogga, plocka med foto, tänka på julklappar, bokföra, städa kontoret. Samtidigt som jag vet att jag borde ta tag i det där jobbet som ligger på skrivbordet och skriker till mig. Men jag orkar inte, vill inte, väntar. Medan jag väntar så bloggar jag lite till, bokför lite till och städar ytterligare ett skåp.

Sen händer det. Jag tänker -nä, nu måste jag ta tag i det där jobbet, mötet är ju imorgon! Tar fram mappen på skrivbordet och mappen i datorn. Två timmar senare har jag allt färdigt! Snyggt och prydligt har jag radat upp alla frågeställningar, letat upp alla sidor på nätet och tagit fram alla gamla dokument, för det mesta även hunnit prata med ett antal personer i telefon om projektet också.

Sätter mig ner och funderar kring detta fenomen. Är det så för alla företagare eller är det bara jag? Går in till maken i rummet bredvid och börjar lite smått diskutera detta, i mina ögon, lite konstiga sätt att arbeta på. Han lyser upp och säger – ja, men det är ju precis så för mig med!

Fram och tillbaka drar vi detta resonemang och kommer fram till att hjärnan på något sätt bearbetar det man ska ta tag i medan man gör en massa annat. Den stora frågan vi ställer oss är, kan man göra något produktivt som kan ge en betalt när man gör allt det där andra eller är den tiden helt förpassad till saker som inte kräver en massa hjärnaktivitet? Jag tror att det för min del handlar om att göra icke jobbrelaterade saker för att låta min hjärna bearbeta det jag ska ta tag i. Icke desto mindre kreativa saker dock, bara saker som gör att hjärnan arbetar med andra delar. Tror jag.

Vad säger ni? Hur fungerar det för er? Jag är nyfiken, vill veta mer och framförallt är jag nyfiken på hur ni funderar, om ni funderar, kring detta ämne!

PrintFriendly

Är datorn en tidstjuv?

Tycker du att datorn är en tidstjuv? Säger folk till dig att datorn är en tidstjuv?

Anser du att du egentligen borde lägga din tid på annat? Då tycker jag att du ska göra det! Låter det fräckt? NÄ. Det är verkligheten. Hade en diskussion med min mamma (hon lär läsa detta) kring det här med om datorn är en tidstjuv eller inte. Hon ansåg delvis, utifrån några artiklar hon hade läst, att de nya sociala medierna nog var tidstjuvar. Hon hade blandannat läst en artikel (jag kunde tyvärr inte hitta den) om att studenter idag har för lite tid att plugga för det tar för mycket tid med  facebook, twitter, bloggar och annat på nätet. Min omedelbara respons på det var, men vad gjorde man som (i detta fallet) student för 15 år sedan då? eller för 30 år sedan? Fanns det inte annat då som ansågs vara en tidstjuv men som man ändå sysslade med? Mor min erkände då snabbt och med lite glädje i rösten. Jo, men där har du en poäng, vi gick ju alltid ner till AF (skrev jag rätt?) där satt vi och snackade skit, drack rödvin och rökte pipa! Snacka om tidstjuv! Tänker på när videospelen kom, när det blev fler teveprogram, när datorn gjorde sitt inträde i våra liv, när internet kom, när dataspelen kom, tja jag kan nog hålla på i en evighet. Och jag skulle nog egentligen kunna börja med när jazzen och rocken kom in i våra farföräldrars liv. Hur många tidstjuvar var inte det! eller? hur var det egentligen med den saken!

NÄ datorn är ingen tidstjuv. Men för den som hellre läser en bok eller går en promenad är det en tidstjuv att försöka få tiden att räcka till att även twittra, vara på facebook och blogga. Men för er som inte vet, ännu. Ta reda på fakta och fatta sen ett beslut. Allt blir mycket lättare då. Men kom inte bara och säg att datorn är en tidstjuv för att den råkar ha en massa nytt innehåll. För det stämmer inte. Längre än så har vi väl kommit, eller hur!

När det gäller min mamma och vårt samtal så avslutades det med att hon bad mig komma och visa och förklara de olika nya fenomenen på nätet. För hon förstod att utan kunskap kan man inte fatta egna beslut. TACK mamma, jag kommer omedelbart!

PrintFriendly

TACK för att ni offrar er tid för vårt välmående!

Härmed ger jag en stor eloge till RödaKorset och och deras insats i vaccinationstider! Åkte idag iväg för att ta min spruta. Hade med mig maken som stöd eftersom jag inte visste hur jag skulle reagera (pga bromsmedicinen igår). Mängder med bilar gick i skytteltrafik till mottagningen, men inga köer. Parkerade utan problem precis vid ingången. Efter ungefär en halv minut var vi inne och blev visade vart vi skulle. Maken som inte skulle ta spruta förrän nästa vecka fick en lapp och skickades med mig in i korridoren. Inga problem. Inga frågor. Vi blev omedelbart visade rätt och fick vars en spruta. Trevlig personal. Trevlig atmosfär. I vänthallen svimmade två personer till vår förskräckelse men blev omedelbart omhändertagna av Röda Korsets personal.

Frågan är vad vi skulle gjort utan alla dessa människor som offrar sig för oss andra när det behövs! TACK!!

PrintFriendly

Driva eget

driva eget” står det med stora bokstäver på framsidan. Tillsammans med en stor röd pil som går uppåt, ackompanjerad av Anders Andersson som gör tummen upp. ”Ladda för uppgång”. Stort tema med råd om hur man ska hantera och vara redo för högkonkjukturen. Jag hoppas han har rätt!

Jag gillar tidningen. Gillar att Anders Andersson tycker om sig själv och talar om det för oss andra. Gillar att han är på framsidan. Är inte så konstigt att de blev nominerade till Årets Tidskrift 2009. Hittar intressanta artiklar och annonserna får det utrymme de behöver. Som läsande egenföretagare blir jag hyfsat nöjd. Mitt kreativa sinne blir inte helt nöjt men jag förstår samtidigt att det är svårt att kombinera det seriösa med det lite lekfulla. Så jag blir ändå nöjd. Det märks att det är eldsjälar som driver tidningen. Den är inte ultimat. Men den är svensk och det tilltalar mig.

PrintFriendly