Tag Archive for 'familj'

Filtrerar du barnens tillgång på datorn?

Filtrerar du barnens tillgång på datorn? Ett hett ämne som diskuterats fram och tillbaks genom åren. Den stora frågan är, ska man filtrera delar av åtkomsten för barnen eller ska man det inte?

Mina barn är numera 15 och 17 år gamla och när de började använda datorer var utbudet mindre än vad det är idag. Min intuition sa mig, redan då, att för att mina barn skulle lära sig det som jag ville så behövde datorn vara helt öppen. Under årens lopp har jag aldrig ångrat mitt beslut och istället har den öppna kommunikationen med mina barn varit den vägledande kring alla ämnen. De har båda två säkerligen dykt in på siter och hamnat på forum som inte varit de bästa men det har vad jag kan se snarare ökat deras kännedom om vad internet är för något och hur man bör gå tillväga. Jag har haft samtal med både son och dotter kring hur man bör bete sig och vad man bör akta sig för och då gäller det både i stan och på internet.  Jag har aldrig gjort skillnad på internet, stan, tidningar eller andra situationer där man möter information och andra människor.

Men min fråga nu är, hur tänker man som förälder idag när man har en 5-7 åring som sitter framför datorn och har tillgång till internet? Jag har rannsakat mig själv, diskuterat med familjen och kommit fram till att jag har samma åsikt som jag alltid har haft. Det handlar om att kommunicera med sina barn och få de att förstå vad internet är för något, precis som man lär de att titta åt vänster och höger när man går över en väg. Visst kan jag tycka att man kan göra standardinställningen att barnen inte ska hamna på porrsiter men det är ju det lilla. Det jag har förstått från forum och andra diskussioner är att föräldrar är oroliga för att barnen hamnar på konstiga öppna forum och chattrum och att man kanske bör sätta restriktioner för deras sökvägar på Google. Men är det någon mening med det, undrar jag då? Frågade ungdomarna där hemma och de svarade omedelbart att för att ens en gång hamna inne i de ev. konstiga trådar som finns på vissa öppna forum behöver man skriva så många olika underliga sökord att det nästan är omöjligt. Speciellt då för en 5-7 åring. Min nästa fråga är då, vad är man som förälder rädd för idag när man vill filtrera sökvägar och sidor? Och vad är det man vill filtrera?

PrintFriendly

Mentalt tillfredsställd!

Välkommen tillbaka säger jag i förstahand till mig själv men även till er som är här och läser! Under sommaren har jag omedvetet medvetet låtit bli att skriva här. Inte för att jag inte velat eller haft något att säga utan helt enkelt för att jag har varit tvungen att prioritera.

Sommaren har i år bestått av jobb, jobb, lite semester, mer jobb och ytterligare lite semester men mest jobb. Det har varit den mest händelserika och roliga sommar jag har haft på länge! Maken och jag har trängt in oss i vårt sovrum med vars ett litet skrivbord, dator, papper och annat nyttigt. Medan ungdomarna har sovit har vi jobbat och när de vaknat har vi spenderat den tid de velat med de och när de sen tröttnat på oss har vi återgått till att jobba. Sen har vi gjort några turer i Sverige för att faktiskt få lite semester. Bilen har tagit oss och alla eller delar av ungdomarna till blandannat Göteborg, Smögen, Blekinge, Småland och Österlen! Nu är det två veckor kvar av sommarlovet och vi fortsätter tränga ihop oss i vårt lilla sovrum! Men sen blir det tillbaks till verkligheten och kontoret igen.

För att sammanfatta det hela så är jag nöjd, inte så utvilad men mentalt tillfredsställd! Kort sagt har det varit en superbt bra sommar och jag ser fram emot härliga höstdagar :)

PrintFriendly

Att minnas det som är bra!

Njuter av att solen skiner. Njuter av att jag har fördelen av att vara företagare. Njuter av att jag kan jobba där jag vill. Möjligheten att vara där mina barn är. Möjligheten att hjälpa mina kunder oavsett var jag befinner mig. Det är lyx. Och jag inser att det är få förunnat att ha det så bra.
Idag är inte en dag när man ska klaga. Idag är en dag där man ska le och tänka på hur bra man kan ha det!

Nu gäller det bara att minnas allt detta när regnet öser ner i juli eller i mörkaste januari, eller när man kommer hem efter för många timmar på kontoret, missar middagen, glömmer läxläsningen med barnen och ändå måste sitta framför datorn några timmar till.

Så idag njuter jag och lägger allt det goda, härliga, roliga och fantastiska i minnesfickorna i hjärnan och hoppas att jag kan ta fram det när det behövs!

(och annars får jag läsa detta inlägg och minnas)

PrintFriendly

Ungdomarnas internet användande

För en tid sen hade jag en diskussion på twitter med en som precis som jag funderade kring det här med vilka skillnader tjejer och killar använder och påverkas av nätet. Dagligen ser jag hur mina ungdomar använder sig av nätet och jag slutar inte att förvånas!

Dottern är snart 14 år och har under det senaste året sminkat sig ganska mycket, med tillåtelse av mig. Vissa dagar har sminket blivit riktigt bra och andra dagar mindra bra, men det är en period av lärdom och jag uppmuntrar henne att lära sig. Dock har man som förälder inte så stort inflytande här utan får snällt se på och konstatera att hon nog lär sig så småningom. Visserligen försöker jag lite smått att berätta hur man kan göra med skuggor och framförallt har jag försökt få henne att förstå vikten av att tvätta av sig sminket för att inte riskera finnar och smutsig hud. De produkter jag har införskaffat är oändliga och mängder som jag inte ens vill tänka på vad det har kostat.

I måndags kom dottern hem från skolan och lite i förbifarten kastade hon ur sig ” jo, mamma, idag har jag varit utan smink hela dagen”. Oj svarade jag, det ser jag nu när du säger det, hur kommer det sig? Jo, svarade hon, nu är det ju sommar och då ska man inte ha smink. I mitt stilla sinne tänkte jag, wow! vilken insikt. Häftigt. Kanske har ngt av allt det jag sagt, gått fram ändå. Dottern fortsatte sedan att berätta att kompisarna inte hade trott henne när hon sagt att hon skulle vara utan smink i skolan och hela sommaren. Men hon stretar på och går till skolan utan smink och med synliga finnar i ansiktet. Strongt tänker jag! I affären samma dag säger hon helt plötsligt att hon behöver nytt rengöringsmedel till ansiktet. När vi kommer bort till hyllan så pekar hon. Den! Den ska vara riktigt bra! (jo, tänker jag, det har jag försökt säga till dig länge!) Men hur vet du det, frågar jag. Jo, det säger en av de bloggare som jag följer, så den vill jag prova! jag böjer mig omedelbart för önskan och införskaffar ”rätt” medel.

Lite senare förstår jag även att det här med att vara utan smink är inte min dotters eget påhitt, eller att hon har lyssnat på mig. Nä… hon har läst en eller flera modebloggar och hon respekterar och litar på att det de tjejerna säger, det är så det är och ska vara! Alltså, inget smink under sommaren för då behöver huden andas och man ska använda ”rätt” produkt för att få bort finnar och annat från huden!

Snacka om att bli påverkad. Snacka om att de kan påverka! Denna gången i ett lyckligt sammanhang. Men jag inser också vikten av att man som förälder hör och lyssnar på vad ens ungdomar pratar om. För de är påverkbara. Och det är kanske inte alltid i lyckliga sammanhang! Även om det just här, i mina ögon, var en superb lärdom de/den gav ut.

Men sonen då, som är 16år? Han som är motsatsen till sin syster och som inte läser en enda blogg. Vad gör han på nätet. Förutom att spela spel? Jo, han lär sig allt som finns att lära sig om mopeder, motorer, dataspel, grafik, hur man göra experiment i köket och annat underligt. Lycklig kom han ner häromdagen och berättade att han skulle filma hela moppemötet som ska ske i helgen och att eftersom han är medlem på det forumet så vet han om att det blir av och kan dessutom ta med sig sina vänner. Trots att hans egen moped ligger fullständigt isär plockad i vårt garage. Så vad har han lärt sig av sitt nätanvändande. Jo, han har fått nya vänner i andra städer. Han har lärt sig att man kan lära sig saker, handgripligen, och ta tag i saker som han vill göra, eftersom det finns information och andra på nätet med samma funderingar. Även här på gott och ont och återigen inser jag att just detta är bra och positivt men att det finns en mängd information som han kanske inte har lika mycket nytta av och som kanske snarare kan förstöra än att lära och att det återigen är jag som förälder som måste kommunicera, lyssna, lära och hjälpa!

Inte bara mina ungdomar utan alla ungdomar använder idag nätet som en självklar del av deras liv. MEN tjejer och killar använder sig av nätet på olika sätt. DET är något vi som marknadsförare måste ha i åtanke när vi planera kampanjer som ska nå ut till den här målgruppen. DET är något som sen följer de här personerna genom livet. Det tar inte slut den dag de blir 20. Kanske förändras det något, men de har med sig en erfarenhet som ingen av oss andra har haft möjligheten att få. Vi som vuxna, marknadsförare, föräldrar måste lyssna, betrakta och ta till oss hur den nya generationen killar och tjejer använder sig av dagens medier. Vi måste ta med i beräkningen att de växer upp med något som vi andra har fått lära oss i vuxen ålder. Det är spännande. Det är svårt. Det är aningen obegripligt och aningen svårhanterligt. Men vi måste ta det till oss. Här och nu!

Som förälder, vuxen och marknadsförare säger jag tack och lov för internet! Jag är en lyckligt lottad förälder som har barn som får möjligheten att växa upp med internet som hjälpmedel i deras väg ut i livet!

PrintFriendly

Fokus, koncentration och stillhet

Kalle Anka behöver bubblas

Tyst! Jag jobbar! Så borde det stå på min dörr just nu. Inte för att någon stör mig. Utan för att jag måste fokusera. Jag måste fokusera djupt och koncentrera mig. Inte på något intellektuellt djup utan på bokstäver, rader, typsnitt, fetstil och rättstavning.

Vad händer då i mitt lilla rum just nu kanske ni undrar?

Jo, just nu spenderar jag några dagar där jag hjälper min man med ett av hans projekt. Några gånger om året gör han nämligen serieböcker/tidningar och alla dessa serier behöver bubblas (sättas test i bubblor) och detta är vad jag just nu gör! Alltså behövs det stillhet, tysthet (dock bra musik) och djupt fokus. OCH många små pauser!! Så nu har jag bloggat och ska ta lite lunch. Sen är det dags att bita tag i resten av serierna.

PrintFriendly

Mitt förhållande till mat eller hur man kan lära sig saker med tiden

Mymlans bloggtema denna veckan är att man ska beskriva sitt förhållande till mat. För de av er som följer mig kontinuerligt vet ni säkert att jag även har en blogg till. Detta är min ”bebis” mitt ”skötebarn”, nämligen min matblogg Veckans middag. Så när detta bloggtemat dök upp tänkte jag att jag absolut måste skriva ett inlägg kring mitt förhållande till mat och hur det har påverkat mig.

För tio år sedan stod jag en dag i köket (ganska ovanligt vid den här tidpunkten i mitt liv) och tillagade köttbullar. Familjen, då bestående av två små barn, barnens pappa och en hund, satte sig ner för att äta och tog första tuggorna. Sonen spottade snabbt ut maten på tallriken och tittade på mig med förskräckta ögon. Snabbt därefter gjorde dottern likadant. Efter att själv ha smakat på köttbullarna åkte de snabbt ut i köket och det blev ett samtal till närmaste pizzeria. Lite senare samma kväll la jag upp den oätliga maten på en tallrik och tänkte att istället för att slänga den kunde åtminstone hunden få i sig lite ”husmanskost”. Hunden luktade på maten, tittade med sin mörka blick på mig, gnydde och gick omedelbart ut från köket, utan att ha rört maten!

Detta var bara en av många gånger då jag totalt misslyckades i köket. Jag, som är uppväxt med oerhört kulinariska och duktiga matlagande föräldrar. I mitt barndomshem testades den ena rätten efter den andra. Det var 70-tal och det skulle vara allt från linsgrytor till rotfruktsgratänger. Under 80-talet förkovrade vi oss i färdiga fiskpinnar och köttfärssås men också i Flygande Jakob eller kokt höna med currysås. Detta mixades med långkok, hembakat bröd, hemlagade marmelader och goda kakor. Men man kan nog säga att jag hade en bra mat uppfostran och har aldrig hamnat ”fel” när det kommer till maten jag ätit. Det har aldrig diskuterats mat i huset utan det har bara varit en naturlig del av vardagen.

Det har gått 10 år sedan jag totalt misslyckades med mina köttbullar och vägen fram till där jag är idag har varit kantad av misslyckade såser, dödbakade bröd, överkokt potatis och råa stekar. Men för några år sedan ändrades plötsligt min inställning till maten. Jag ville verkligen inte köpa färdig mat längre utan ville att den skulle vara äkta och ”tala” till mig. Dessutom gav mitt liv just vi det här tillfället mig möjlighet att testa mina vingar och faktiskt ta tag i det här med matlagning. Idag är det framför allt jag i vår familj som lagar maten. Jag älskar att stå i köket och laga den ena rätten efter den andra. Jag har lärt mig hur jag ska smaksätta och hur jag ska ”rädda” maten och jag njuter varje dag. Så mitt förhållande till mat har förändrats genom åren och jag njuter av det! Fortfarande anser jag mig ha en sund inställning till mat och jag är mån om att lära mina barn att låta maten vara en naturlig del av deras vardag.

Men en sak är säker och det är att mina barn aldrig kommer att låta mig glömma de köttbullar som inte ens hunden ville äta!

PrintFriendly

Kvinnor i karriären

Idag hittade jag en ny blogg (för mig) som heter Networking. Det är 17 kvinnor i karriären som diskuterar arbetsliv, familjeliv och karriär på bloggen . Alla gör inlägg och det känns oerhört intressant! Jag ska spendera kvällen och läsa lite mer på deras blogg. Jag hittade till de via Karins värld som är en annan blogg av en kvinna i karriären med barn och drömmar, mycket intressant och trevlig blogg!

PrintFriendly

Snart allvar igen

sommarlavendel

foto: www.lagerwall.com

Sommarens sista veckor är här nu med delvis sol delvis moln och en aningens regn. Är det dags att börja tänka på hösten redan? Jag både gör det och inte gör det. Tänker med tillförsikt på hösten och längtar efter härliga intensiva dagar på kontoret där jag får göra det jag älskar. Samtidigt som jag njuter av lite sovmorgnar, långa morgonpromenader och en stund vid datorn innan barnen vaknar och undrar om jag inte kan låta de vara lite själva en stund :) Tar cykeln till biblioteket eller stranden, jobbar lite på laptopen på favoritcafeet och cyklar sen vidare till närmsta grönsakshandlare för att införskaffa tillbehör till kvällens middag. Kan man ha det bättre?

PrintFriendly

Bloggandets framtid

Jag är 36 år. Jag är om jag får säga det själv, tekniskt kunnig och framförallt oerhört intresserad. I vår familj vill vi att barnen ska använda datorerna. Vi vill att de ska utnyttja detta medie till fullo. Så är inte fallet hos många av barnens vänner eller bland andra man hör talas om. Men, det var inte det jag egentligen skulle skriva om utan hur kommer det att se ut i framtiden?

I detta inlägg väljer jag att fokusera mina tankar och funderingar kring bloggandet. Mycket därför att det intresserar mig och därför att jag tror på en framtid för alla de som bloggar eller som läser bloggar. Frågan är bara, vilken framtid är det? Continue reading ‘Bloggandets framtid’

PrintFriendly

Passion för familj och karriär

När jag kom hem från kontoret igår var det lugnt i huset och jag hade inga direkta saker att ta tag i. Passade då på att göra en kopp te och sen sätta mig med månadens Passion for Business. Detta numret fokuserar kring temat: Går det att förena barn och karriär?

Detta är ett ämne som intresserar mig mycket men inte ur aspekten, klarar jag det, utan med tanken varför klarar inte fler det? Varför skrivs det så mycket om att vi kvinnor Continue reading ‘Passion för familj och karriär’

PrintFriendly